BRP+ Analys av läget i Västmanland 2023
Inledning
Denna rapport är en analys av läget i Västmanland 2023 med utgångspunkt i mätsystemet BRP+ som är utvecklat av Tillväxtverket och Reglab baserat på OECD:s ramverk Better Life. BRP+ är ett breddat mått för hållbar utveckling och livskvalitet på regional och kommunal nivå. Mätsystemet omfattas av ingående temaområden som är kopplade till livskvalitet och hållbarhetsdimensionerna ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Livskvaliteten och hållbarheten omsätts till två totalindex som fungerar som ett mått för regioner såväl som kommuner och baseras på källor från flera olika myndigheter. Utifrån uppgifterna skapas indikatorer som sedan standardiseras och vägs samman i olika kategorier. Indexet för varje tema har ett värde mellan 0 till 100, där 0 är lägst och 100 är det eftersträvansvärda. Antalet indikatorer kan skilja sig på kommunal och regional nivå eftersom vissa indikatorer inte är nedbrutna på kommunal nivå, då har i stället vissa andra uppgifter använts för komplettering.
BRP (bruttoregionprodukten) mäter värdet av de ekonomiska aktiviteterna i regionen men visar inte om värdet av produktionen har lett till ökad livskvalitet eller om den skett på ett sätt som inte äventyrar kommande generationers möjligheter. Framtagandet av BRP+ syftar till att skapa ett system som mäter regional utveckling ekonomiskt, socialt och miljömässigt på ett sammanhållet sätt. Både livskvalitet och hållbarhet fångar in perspektiv som är relevanta för samtliga hållbarhetsdimensioner och som samtidigt har ett samband med varandra.
Analysen syftar till att undersöka hur Västmanland presterar inom aspekterna för livskvalitet och hållbarhet och att identifiera de viktigaste områdena där Västmanland presterar sämre samt bakomliggande orsaker. Ytterligare visas översiktliga jämförelser med liknande län och skillnader inom länet, mellan kommuner samt områden. Rapporten fokuserar på de temaområden där Västmanland underpresterar jämfört med andra län. Vi ser särskilt att tre temaområden sticker ut: sociala relationer och tillit, trygghet och säkerhet samt medborgarengagemang och demokratisk delaktighet.
Utmaningarna inom livskvalitet och hållbarhet är delvis gemensamma med Sverige som helhet, medan andra berör endast enstaka län inklusive Västmanland. Genom att förstå de underliggande orsakerna till de utmaningar som Västmanland står inför kan en djupare kartläggning identifieras för att vidare främja livskvaliteten och hållbarheten i länet.
Livskvalitet i Region Västmanland
Regionindexet för livskvalitet är en sammanvägning av ingående teman som mäts. Indikatorer inom temaområdena normaliseras så att alla regioners värden placeras på en skala från 0–100. Samtliga indikatorvärden inom livskvalitet vägs samman till index som därefter vägs ihop på aspektnivå till temanivå och vägs sedan till ett sammantaget index. Viktigt att nämna är att för vissa indikatorer används en inverterad skala, vilket innebär att värdena på skalan ordnas i en omvänd riktning. Indexet för livskvalitet baseras på ingående teman med 45 indikatorer som mäter faktorer som har betydelse för människors livskvalitet. Ingående temaområden för livskvalitet visar att; Sociala relationer och tillit, medborgarengagemang och demokratisk delaktighet och trygghet och säkerhet har en relativt låg nivå enligt BRP+. Det totala indexet för livskvaliteten i Västmanland är 32, vilket är relativt lågt i jämförelse med de län som studerats. Vi har valt länen inom Östra Mellansverige (inklusive Stockholms och Gävleborgs län) samt det närliggande Dalarnas län.
Invånarna i region Västmanland har låg livskvalitet i jämförelse med övriga delar av landet enligt BRP+ totalindex. Västmanlands livskvalitetsindex är 32, jämfört med riksgenomsnittet 48 samt Östergötland som har högst värde av de jämförda länen med 52.
Temaområden inom Livskvalitet
De teman som Västmanland har lägst index inom är Sociala relationer och tillit samt Trygghet och säkerhet. Även temat Medborgarengagemang och demokratisk delaktighet är relativt låg i länet. Anledningen till en låg nivå av livskvalitet beror främst på att Västmanland presterar sämre inom dessa teman gentemot andra regioner. Ytterligare en orsak är att Västmanland endast presterar högre i enstaka teman, exempelvis Tillgänglighet till tjänster.
Några av de positiva respektive negativa trenderna i Sverige visar sig även vara gällande för Västmanland. I Sverige ökas tillgängligheten till tjänster generellt medan fler människor till exempel upplever en ökad otrygghet, ett nedsatt välbefinnande samt avsaknad av tillit. Anledningen till att livskvaliteten inte ökar för alla kan bero på att vissa kommuner, orter samt områden hamnar efter i samhällsutvecklingen samt en ökande skillnad i levnadsvillkor bland människor. Trots att förutsättningarna för god livskvalitet i Sverige anses öka överlag kan det vara så att det inte alltid reflekteras i människors upplevelser och levnadsvanor. Även om strukturella skillnader kan upptäckas redan på länsnivå är det ofta nödvändigt att studera mindre områden, som kommuner eller bostadsområden för att identifiera viktiga skillnader i människors levnadsvillkor.
Livskvalitet i Västmanlands kommuner
Kommunindexet för livskvalitet är på motsvarande sätt en sammanvägning av ingående teman och indikatorer som mäts där samtliga kommuners värden placeras på en skala från 0–100. Skillnaden från regionindexet är att kommunindexet är uppbyggd för kommunalnivå. Antalet indikatorer kan skilja sig eftersom vissa indikatorer inte går att bryta ner på kommunnivå.
Bland Västmanlands kommuner finns det skillnader för indexet livskvalitet. Medelvärdet av indexet i Västmanlands kommuner är 47,5 där högsta värdet är 53,5 respektive lägsta 36,7. Det genomsnittliga indexvärdet i Sverige för alla kommuner är 55. Sala och Västerås har ett högre värde för livskvalitet till skillnad från andra kommuner i länet, men ligger samtidigt under genomsnittet för samtliga kommuner i Sverige. Skinnskatteberg och Kungsör har ett lägre indexvärde för livskvalitet i jämförelse med länet som helhet. Kartan visar skillnader mellan könen inom kommunindexet där det skiljer sig mest mellan män och kvinnor i Köping och Arboga. Generellt har män ett högre värde för livskvalitet än kvinnor förutom i Norberg där kvinnorna har något högre kommunindex. Minst skillnader mellan män och kvinnor i länet har Västerås och Skinnskatteberg.
Livskvalitet: Sociala relationer och tillit
I Västmanland är regionindexet för sociala relationer och tillit lägst i jämförelse med andra temaområden inom Livskvalitet. De främsta orsakerna till att Västmanland underpresterar inom aspekten för sociala relationer och tillit är på grund av en hög andel med bristande tillit till andra, avsaknad av emotionellt stöd samt invånare 16–24 som varken arbetar eller studerar. Utvecklingen över tid visar även på en ökad avsaknad av tillit inom de flesta kommunerna. För en ökad tillit och en stärkt social sammanhållning är det grundläggande att det finns en öppen kommunikation mellan medborgare och samhällets institutioner eftersom när institutionerna svarar på individers behov skapas en upplevelse av delaktighet och ett ökat förtroende. Mellan kommunerna i regionen och i jämförelse med andra kommuner i landet skiljer sig indexet för sociala relationer och tillit åt sig något. Vi har jämfört länets kommuner med SKR:s kommungruppsindelning, där kommunerna i länet återfinns inom grupperna: pendlingskommuner nära mindre tätort, pendlingskommuner nära större stad och större städer. Indelningen har gjorts på grund av att kommunerna har olika utmaningar och förutsättningar, detta för att få en så jämförbar bild som möjligt.
Kommunindexet för sociala relationer och tillit visar i genomsnitt att större städer har något högre värden än mindre kommuner. Genomsnittet för pendlingskommuner nära mindre tätort är 51, pendlingskommuner nära större städer 55 och större städer 57. Högsta indexvärdet inom Västmanland har Sala 56 respektive lägsta Skinnskatteberg 24.
Indikatorer inom temat Sociala relationer och tillit
Sociala relationer och tillit - UVAS
Indexet för sociala relationer och tillit baseras även på andelen unga som varken arbetar eller studerar (UVAS) vilket samvarierar med samhällsdeltagandet och tilliten. Exempelvis har invånare som har en lägre utbildningsnivå ofta svårare att lita på andra och ett lägre socialt deltagande i jämförelse med högutbildade. Arbete och utbildning är därav avgörande för att skapa inkludering, goda levnadsvillkor och inflytande i samhällsutvecklingen.
Andelen unga som varken arbetar eller studerar är hög i Västmanland 6,3 % i förhållande till riket 5,5 % år 2022. Från år 2012 till 2022 har andelen unga som varken arbetar eller studerar minskat i Västmanland, vilket även är gemensamt för de allra flesta län i landet. Mellan kommunerna i Västmanland finns skillnader av andelen UVAS. Lägst andel har Kungsör med 5,6 % respektive högst andel Norberg med 10,2 % år 2022.
Sociala relationer och tillit - Emotionellt stöd
Andel Invånare med avsaknad av emotionellt stöd baseras på frågan: ’’Har du någon du kan dela dina innersta känslor med och anförtro dig åt?’’ dividerat med antal som besvarat frågan, i Nationella folkhälsoenkäten, Folkhälsomyndigheten.
I Sverige har genomsnittet för andelen invånare med avsaknad av emotionellt stöd legat runt 12 % under de senaste tio åren. I länen har utvecklingen gått åt olika håll, men skillnaderna är små. Från år 2007–2010 till 2019–2022 har andelen ökat i Västmanland. Högst andel med avsaknad av emotionellt stöd år 2019–2022 bland ÖMS har Västmanlands- och Uppsala län cirka 13%, följd av riket och Gävleborgs län cirka 12% samt Södermanlands och Örebro län cirka 11%. Lägst andel med avsaknad av emotionellt stöd år 2019–2022 har Östergötlands län på 10,5%.
Andelen invånare med avsaknad av emotionellt stöd har som tidigare nämnt ökat i länet. Majoriteten i Västmanland upplever å andra sidan att de har emotionellt stöd, det vill säga någon att dela sina innersta känslor med och anförtro sig åt. Mellan kvinnor och män i länet är det fler kvinnor än män som upplever att de har ett emotionellt stöd. Från år 2007–2010 till 2019–2022 har andelen män med avsaknad av emotionellt stöd ökat något, medan andelen kvinnor legat mer stabilt under åren.
Livskvalitet: Medborgarengagemang och demokratisk delaktighet
I Västmanland är indexet för Medborgarengagemang och demokratisk delaktighet relativt lågt i jämförelse med andra temaområden inom Livskvalitet. Indexet baseras på andelen valdeltagande i det senaste regionvalet, valdistrikt med lägst valdeltagande i senaste regionvalet, kvinnor på ordförandeposter i regionen samt invånare mellan 16–84 år med lågt socialt deltagande. Delaktighet och inflytande är nödvändigt för att upprätthålla demokratin eftersom det ger människor rättigheten till att påverka framtidens samhällen. Sverige har utmaningar som ett minskat valdeltagande samt stora skillnader mellan socioekonomiska starka och svaga områden. En annan utmaning är ett ökande av hot mot förtroendevalda tjänstepersoner som är engagerade i civilsamhället. Positiva trender för länet är en generell ökning i valdeltagandet under de senaste 20 åren. I allmänhet skiljer sig det dock mer mellan olika valdistrikt med ett lägre valdeltagande i större regioner jämfört med det genomsnittliga valdeltagandet. Mellan kommunerna i länet och i jämförelse med andra kommuner i landet skiljer sig indexet för medborgarengagemang och demokratisk delaktighet åt något.
Kommunindexet för medborgarengagemang och demokratisk delaktighet visar i genomsnitt att pendlingskommuner nära mindre tätorter och pendlingskommuner nära mindre städer har högre värden än större städer. Genomsnittet för pendlingskommuner nära mindre tätort är 52, pendlingskommuner nära större stad är 51 och större städer 43. Högsta indexvärdet i Västmanland för pendlingskommuner nära mindre tätort är Norberg 58 respektive lägsta Skinnskatteberg 43. För pendlingskommuner nära större stad har Surahammar högsta värdet på 56 respektive lägsta Köping 45. Bland de större städerna är genomsnittet av indexvärdena 43 där Västerås ligger på 39.
Indikatorer inom temat Medborgarengagemang och demokratisk delaktighet
Medborgarengagemang och demokratisk delaktighet: Valdeltagande
Valdeltagandet är grundläggande för det demokratiska samhället. Indexet för medborgarengagemang och demokratisk delaktighet baseras på valdeltagande i det senaste regionvalet eller kommunvalet och valdistrikt med lägst valdeltagande i senaste regionvalet/kommunvalet. Valdistrikt med lägst valdeltagande visar eventuella utmaningar och skillnader inom det demokratiska deltagandet i regionen såväl som kommuner. Valdeltagandet är ofta högre bland högutbildade än lågutbildade samt högre bland inrikes-födda och utrikesfödda med längre vistelsetid jämfört med utrikesfödda med kortare vistelsetid. Värt att nämna är att utrikesfödda medborgare som är bosatta i Sverige och som varit folkbokförda i tre år i följd före valdagen, samt som är folkbokförd i kommunen eller regionen får rösta i regionval och kommunval men ej riksdagsval där endast svenska medborgare eller folkbokförda i Sverige har rösträtt.
Valdeltagande i riksdagsvalet 2022
I riksdagsvalet 2022 deltog 84% av de röstberättigade i Västmanland, jämfört med valet 2018 då 87% deltog. Minskningen av andelen valdeltagande är även gemensamt för regionvalet och kommunvalet. Mellan länets kommuner varierar valdeltagandet där Sala har det högsta deltagandet på 87% och Fagersta det lägsta på 82%. Valdeltagandet i riksdagsvalet inom kommunerna i länet visar att det finns skillnader mellan de olika valdistrikten där det varierar mellan cirka 45% till 95%. (För några valdistrikt i kartorna saknas data, därav tomt inom vissa områden).
Valdeltagande i regionvalet 2022
I det senaste regionvalet 2022 deltog 79% av de röstberättigade i Västmanland i jämförelse med valet 2018 då 83% deltog. På motsvarande sätt varierar valdeltagandet här mellan länets kommuner och där Sala har det högsta deltagandet på 82% samt lägsta Fagersta på 75%. Störst skillnader visas inom kommunerna mellan de olika valdistrikten där det även varierar mellan cirka 45% till 95%. De valdistrikt som har högst andel valdeltagande är oftast områden som har en högre andel högutbildade samt höga inkomstnivåer.
Valdeltagande i kommunvalet 2022
I kommunvalet 2022 deltog lika stor andel som i regionvalet 2022 av de röstberättigade i Västmanland, men hade en procentenhet mindre i skillnad från 2018 i jämförelse med regionvalet (83% och 84%). På samma sätt har även här Sala högst andel deltagande på 83% och lägst Fagersta på 76%. Mellan de olika valdistrikten varierar deltagandet från cirka 45% till 95%. Övergripande är det ett större valdeltagande inom riksdagsvalet än i både regionvalet och kommunvalet. De valdistrikt med lägst andel valdeltagande i både regionvalet och kommunvalet är; Västra och Norra Bäckby, Jakobsberg, Eriksborg/Hagaberg, Norra Skallberget, Södra Råby i Västerås samt Kolarbyn och Meling i Fagersta.
Medborgarengagemang och demokratisk delaktighet: Socialt deltagande
Indexet för medborgarengagemang och demokratisk delaktighet baseras på andelen invånare 18–84 år med lågt socialt deltagande. Data är inhämtad från Liv & Hälsas urvalsundersökning år 2022 och frågan; Har du under de senaste 12 månaderna regelbundet deltagit i aktiviteter tillsammans med andra? (13 listade aktiviteter samt en övrig), till exempel politisk förening, annan föreningsverksamhet eller sport.
Bland alla regioner i Sverige minskade andelen med lågt socialt deltagande under perioden 2015–2018 men har från 2018 till 2022 ökat. En utmaning är skillnaderna mellan vissa grupper. Personer med lägre utbildnings- samt inkomstnivå har ett lägre socialt deltagande jämfört med högutbildade och medel eller hög inkomstnivå. Skillnader i socioekonomiska förutsättningar sammankopplas med möjligheterna för socialt deltagande. Invånare som är uteslutna från sociala sammankomster påverkar inte endast de som är uteslutna utan kan även ge effekt på livskvaliteten för andra.
I Västmanland var andelen lågt socialt deltagande totalt 35 i jämförelse med riksgenomsnittet 32. Mellan kommunerna i länet är det fler män än kvinnor som under senaste året deltagit i aktiviteter med andra förutom i Norberg och Surahammar där fler kvinnor deltagit mer. Skillnaderna mellan män och kvinnor är som störst i Sala och Norberg och minst i Köping kommun. I övrigt har Sala, Norberg och Fagersta högst andel socialt deltagande och lägst Surahammar.
Livskvalitet: Trygghet och säkerhet
Västmanland är en av regionerna i riket med lägst index på Trygghet och säkerhet. Värdet på indexet trygghet och säkerhet speglas av invånare som ibland eller ofta avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad. Den upplevda otryggheten i Sverige har ökat bland både män och kvinnor och är större i den yngre åldersgruppen. Förändring i graden av otrygghet behöver inte nödvändigtvis handla om en ökad brottslighet utan en oro bland invånarna för utsatthet av brott eller hot. Konsekvenserna av en ökad otrygghet kan påverka människors välbefinnande, begränsa rörelsefriheten samt minska förtroendet och tilliten till samhällets institutioner. Inom länets kommuner och i jämförelse med större städer finns det några påtagliga skillnader för indexet trygghet och säkerhet.
Kommunindexet för trygghet och säkerhet visar i genomsnitt att pendlingskommuner nära mindre tätorter och pendlingskommuner nära mindre städer har något högre värde än större städer. Genomsnittet för pendlingskommuner nära mindre tätort är 54, pendlingskommuner nära större stad är 56 och större städer 50. Högsta indexvärdet i Västmanland för pendlingskommuner nära mindre tätort är 55 i Norberg respektive lägsta Skinnskatteberg 25. För pendlingskommuner nära större stad har Surahammar högsta värdet på 51 respektive lägsta Hallstahammar 45. Bland de större städerna är genomsnittet av indexvärdena 50 där Västerås ligger på 49.
Trygghet och säkerhet - Otryggheten i allmänhet
Som tidigare nämnts har den upplevda otryggheten ökat och påverkar livskvaliteten på flera sätt. Antalet anmälda våldsbrott per invånare har ökat på 20 års sikt men har under de senaste tio åren minskat och legat på en rätt stabil nivå. Samtidigt har invånarnas oro för brottslighet ökat. Nationella trygghetsundersökningen (NTU) som genomförs av Brottsförebyggande rådet (BRÅ) visar att det var cirka 24% av totala befolkningen i Sverige som upplever sig ganska eller mycket otrygga eller som avstår från att gå ut på kvällar på grund av otrygghet. Nedan visar otrygghet vid kvällstid i det egna bostadsområdet 2023/2024; andel invånare 16–84 som känner sig ganska/mycket otrygga eller de som avstår från att gå ut på grund av otrygghet.
Mellan kommunerna i länet skiljer sig upplevelsen av otrygghet där medelvärdet för andelen invånare som känner sig ganska till mycket otrygga ligger på 28,5%. Den kommun där flest invånare upplever otrygghet är Köping med 39%. Därefter har Fagersta, Arboga och Västerås en högre andel 30–35% som upplever otrygghet i större grad. Lägst andel invånare som upplever otrygghet har Surahammar på 20%. Upplevelsen av trygghet behöver nödvändigtvis inte handla om en högre risk för att utsättas för brott. Orsaken till att otryggheten är i en högre grad i vissa kommuner eller områden kan bero på förekomsten av kriminalitet och våldsbrott men även individuella erfarenheter och uppfattningar.
Trygghet och säkerhet - Avstår från att gå ut ensam och ungdomars upplevelse
Indexet för trygghet och säkerhet baseras på invånare som ibland eller ofta avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad. Otryggheten har i Sverige ökat för båda könen samt i de flesta åldersgrupper men mest bland unga. Skillnaden i trygghet mellan olika åldersgrupper var generellt mindre för tio år sedan, men då med högst andel äldre som avstod från att gå ut ensamma.
I Västmanland är andelen kvinnor som avstår från att gå ut ensam ibland eller ofta betydligt högre än andelen män utifrån alla åldersgrupper. Från urvalsundersökningen Liv & Hälsa angav 45% av kvinnorna och 16% av männen att de avstår från att gå ut ensamma. Det är särskilt yngre kvinnor i åldersgruppen 18–29 som undviker att gå ut ensamma, som år 2022 motsvarade 56%.
Andelen ungdomar (årskurs 7, 9 och andra året på gymnasiet) som alltid upplever trygghet i bostadsområdet var år 2023 för Västmanland totalt bland killar 60% och tjejer 28%. Högst andel killar som upplever trygghet är i Skinnskatteberg 76% i jämförelse med lägst andel Västerås 56%. Högst andel tjejer som upplever trygghet är i Sala 38% respektive lägst Västerås 24%.
Trygghet och säkerhet - Oro för brottsligheten i Västmanland
Oron för brottsligheten i Sverige har ökat över tid enligt Nationella trygghetsundersökningen (NTU) som genomförs av Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Andelen som i stor utsträckning oroar sig för brottsligheten i landet uppgår till cirka 50% totalt, vilket är en minskning sedan 2023. Utvecklingen i Sverige över tid har sett liknande ut för kvinnor och män men oron är något större bland kvinnor år 2024.
I Västmanland har oron för brottsligheten i samhället även ökat över tid och utvecklingen sett liknande ut mellan kvinnor och män. År 2017 var det 46% kvinnor varav 44% män som svarat att de upplever oro för brottsligheten i samhället i jämförelse med 2024 då 57% kvinnor varav 50% män upplever oro. Från år 2023 till 2024 var det en minskning av andelen män med cirka 4 procentenheter.
Hållbarhet i Region Västmanland
Regionindexet för Hållbarhet är på motsvarande sätt som indexet för livskvalitet en sammanvägning av ingående teman och indikatorer som mäts och placeras på en skala mellan 0–100. Indexet baseras på miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet med 25 indikatorer som sammanvägs. Hållbarhet mäter skeenden som verkar för eller emot en hållbar utveckling som avser möjligheten till framtida livskvalitet. Förutsättningarna för en hållbar utveckling visar att flera av Sveriges regioner är på väg mot en hållbar utveckling samt att människor får det bättre. På liknande sätt som för indexet livskvalitet varierar indexet hållbarhet mellan Sveriges län. Västmanland ligger relativt lågt sett till hållbarhet i jämförelse med övriga delar av landet enligt BRP+ totalindex. Västmanlands hållbarhetsindex är 46, jämfört med riksgenomsnittet 58 samt Stockholm som har högst på 72.
Indexet visar att Västmanland presterar i högre grad inom miljömässig hållbarhet (65.3), lägre inom ekonomisk hållbarhet (29.7) och lägst social hållbarhet (44.2) i jämförelse med övriga län och riket. Anledningen till ett relativt lågt mått för hållbarhet beror på att Västmanland presterar sämre inom aspekterna för social- och ekonomisk hållbarhet. Samtidigt presterar regionens värde bland de fjärde högsta inom miljömässig hållbarhet. Exempel på positiva trender i länet är närhet till grönområden, hög andel skyddade naturresurser samt jämförelsevis en högre matchning på arbetsmarknaden. Utmaningarna för Sveriges regioner gällande hållbarhet och livskvalitet är delvis gemensamma medan andra berör endast vissa regioner. Till exempel har inkomstskillnader, skillnader i levnadsvanor samt tryggheten försämrats i de flesta regioner inklusive Västmanland. Utmaningar i länet som är delvis utmärkande från de gemensamma bland Sveriges regioner är exempelvis avsaknad av tillit till andra, avsaknad av emotionellt stöd samt en lägre grad i socialt deltagande.
Hållbarhet: Social hållbarhet
I Västmanland är indexet för Social hållbarhet lägst i relation till landets övriga län i jämförelse med andra temaområden inom Hållbarhet. Indexet för social hållbarhet baseras på trafikolyckor, arbetsolyckor, anmälda våldsbrott, barn 1–5 år inskrivna i förskola, förtroendevalda i kommunfullmäktige eller regionfullmäktige som utsätts för trakasserier, hot eller våld, invånare 16–84 som röker dagligen, invånare 16–84 med riskabla alkoholvanor, invånare 16–84 som äter frukt och grönt, invånare 16–84 som är fysiskt aktiva, fallskador bland invånare 65+ samt skadade i vårdade i slutenvård. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt samhälle där mänskliga behov uppfylls och innebär jämlika och jämställda förutsättningar för människor. Indikatorerna ovan ger en antydan på hinder och orättvisor som kan påverka människors hälsa, välbefinnande, tillit och samhällsengagemang. Den sociala hållbarheten speglas i hög grad av aspekterna för Livskvalitet och är sammankopplad med samtliga hållbarhetsdimensioner.
Av länen i ÖMS har Västmanland lägst index för social hållbarhet med ett värde på cirka 44. Högst index av länen i ÖMS är Uppsala med värdet 70. Orsaken till att Västmanland underpresterar inom indexet är delvis på grund av antalet anmälda våldsbrott. I samband med aspekterna för social hållbarhet går det att förutse en trend där Västmanland presterar sämre inom de aspekter som kan kopplas samman med livskvalitet, till exempel sociala relationer och tillit, trygghet och säkerhet, medborgarengagemang och demokratisk delaktighet samt hälsa.
Social hållbarhet - I Västmanlands kommuner
Mellan kommunerna i länet skiljer sig kommunindexet för social hållbarhet åt något. Högst värde social hållbarhet har Västerås, Arboga och Kungsör respektive lägst värde har Norberg och Skinnskatteberg. I några av kommunerna finns det skillnader mellan könen medan vissa har relativt jämlika förhållanden inom social hållbarhet. Det som utmärks är att kvinnor i högre grad har något högre värde i social hållbarhet än män i de allra flesta kommuner. Störst skillnader mellan män och kvinnor är i Norberg där kvinnor har ett högre indexvärde än män.
Hållbarhet: Ekonomisk hållbarhet
Regionindexet för ekonomisk hållbarhet baseras på indikatorerna: bruttoregionprodukt 1000 kr/invånare, genomsnittlig allmän pensionsavgift kr/inv, företagens utgifter för egen FoU (forskning och utveckling) kr/inv, offentliga sektorns utgifter för FoU kr/inv, finansiella kapitalvinster/förluster, medelvärde i befolkningen, kronor, kapitalvinster/förluster vid försäljning av fastighet och bostadsrätt, medelvärde i befolkningen, kronor samt individer med kapitalvinst/förlust i %. Den ekonomiska hållbarheten avser människors långsiktiga förutsättningar för god ekonomisk levnadsstandard, genom faktorer som påverkar ekonomisk tillväxt. Detta utan att ge negativa konsekvenser för miljön och människors välbefinnande. Den ekonomiska hållbarheten hänger på samma sätt som social hållbarhet ihop med aspekter inom livskvalitet och är sammankopplad med samtliga hållbarhetsdimensioner.
I Sverige har den ekonomiska tillväxten varit stabil under åren. BNP per capita har ökat med i genomsnitt 3,2 % årligen sedan år 2000 och har varit positiv för alla år förutom under finanskrisen år 2009. Befolkningens kapitalinkomster har dessutom ökat under 2010-talet och både kapitalvinster vid försäljning av fastigheter och bostadsrätter, samt finansiella kapitalvinster har ökat fram till 2015. Under den senaste perioden har nivåerna legat mer stabilt. Av länen i ÖMS har Västmanland ett totalt indexvärde för ekonomisk hållbarhet på 29,7. Högst index av länen i ÖMS har Östergötland med värdet 57,6, respektive lägst Sörmland med 13. Alla invånare tar dock inte del av den ekonomiska tillväxten i samma utsträckning. Till exempel har män i större utsträckning högre finansiella kapitalvinster än kvinnor. I Sverige är kapitalinkomsterna även mer ojämnt fördelade än förvärvsinkomsterna i samband med att kapitalinkomsternas andel av de disponibla inkomsterna ökat. Detta i sin tur har lett till att inkomstskillnaderna i befolkningen ökat.
Ekonomisk hållbarhet - I Västmanlands kommuner
Mellan kommunerna i länet finns det relativa skillnader för kommunindexet inom ekonomisk hållbarhet. Högst indexvärde har Västerås och Arboga mellan 48,9 och 55,1 i jämförelse med lägst Skinnskatteberg och Surahammar mellan 41 och 43. Här visas även en variation mellan könen för den ekonomiska hållbarheten där män i alla kommuner har ett högre indexvärde än kvinnor.
Inkomstskillnader
I Sverige har den ekonomiska tillväxten varit stabil och befolkningens inkomster ökat i ungefär samma takt som Sveriges BNP. Däremot har inkomstskillnaderna ökat vilket beror dels på demografiska förändringar, dels att kapitalinkomsterna ökat för hushåll med höga inkomster. Inkomstskillnaderna har ökat i Sveriges län och kommuner. Med anledning av att inkomsterna är en förutsättning för god levnadsstandard, som påverkar livskvalitet och hälsa innebär de ökade inkomstskillnaderna en risk för att även skillnaderna inom livskvalitet ökar. Ökade skillnader i en region kan därav bero på att inkomsterna har ökat mer i vissa områden eller kommuner.
Skillnader i nettoinkomster
Medelvärdet av nettoinkomsten för män respektive kvinnor avser alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt samt övriga negativa transfereringar. Mellan DeSO områdena i Västmanland visas skillnader samt relativa variationer mellan män och kvinnor gällande nettoinkomsten. Mellan de olika DeSO områdena varierar medelvärdet av nettoinkomsten från 200 till drygt 700 tkr. En av anledningarna till spridningen mellan områdena kan bero på demografiska skillnader. Andelen utrikesfödda med kortare vistelsetider i Sverige har ökat och generellt är deras inkomster, särskilt kvinnors, i genomsnitt lägre jämfört med övriga befolkningen. Den äldre befolkningen har på samma gång ökat, vilket även är en grupp i allmänhet med lägre inkomster. De allra flesta män i områdena har ett medelvärde på cirka 300-400 tkr medan de flesta kvinnor har mellan 200-300 tkr. Inkomstskillnader mellan olika grupper i områden kan leda till konsekvenser för människors förutsättningar för levnadsförhållanden och hälsa som i sin tur påverkar livskvaliteten men även den ekonomiska tillväxten i helhet.
Medelvärde av nettoinkomst DeSO områden - Män 2023
Medelvärde av nettoinkomst DeSO områden - Kvinnor 2023
Sammanfattning
BRP+ består av två delar, livskvalitet och hållbarhet, som i sin tur är uppbyggda av totalt 70 indikatorer. Båda delarna fångar in perspektiv som är relevanta för hållbarhetsdimensionerna och som samtidigt har ett samband med varandra. Livskvaliteten avser i huvudsak perspektiv på social hållbarhet men har fokus på forskning och kunskap om vad som påverkar livskvaliteten, medan hållbarhet utgår från vad som bidrar eller motverkar en hållbar utveckling. Hur tillgångarna används för att skapa god livskvalitet i nutiden kan påverka hållbarheten över tid.
Rapporten har fokuserat på de underpresterade temaområdena för Västmanland 2023 samt analys om bakomliggande orsaker. De viktigaste slutsatserna är:
Västmanland har låga förutsättningar för livskvalitet då analysen visar att länet presterar sämre inom vissa temaområden i jämförelse med övriga län, särskilt Sociala relationer och tillit och Trygghet och säkerhet men även till viss del Medborgarengagemang och demokratisk delaktighet.
Regionen presterar endast positivt inom livskvalitet i enstaka tema Tillgänglighet till tjänster, vilket betonar de sociala och ekonomiska utmaningar som regionen står inför.
Västmanland presterar relativt lågt inom hållbarhet i jämförelse med övriga län på grund av ett lägre mått för främst Social hållbarhet och till viss del Ekonomisk hållbarhet. Samtidigt presterar Västmanland bland de fjärde högsta inom Miljömässig hållbarhet.
Västmanlands situation illustrerar hur komplexa faktorer inom tillit, trygghet och säkerhet, socialt deltagande, levnadsvanor samt inkomstskillnader påverkar livskvaliteten som i sin tur motverkar en hållbar utveckling. På kommunal nivå är det vissa kommuner som har ett sämre utfall, vilket understryker behov av att undersöka trenderna samt strategier för att utveckla långsiktig social och ekonomisk välfärd i hela Västmanland. Vidare visas en trend för bostadsområden där särskilt områden med lägre utbildnings- samt inkomstnivåer har större utmaningar för livskvalitet. Genom att få en förståelse för de utmaningar Västmanland står inför kan en fortsatt fördjupad kartläggning och riktade åtgärder utvecklas för att förbättra förutsättningarna för livskvaliteten och hållbarheten i länet.
Sociala relationer och tillit - Tilliten i allmänhet
Andelen invånare 16–84 år med avsaknad tillit till andra baseras på antalet som svarat nej på frågan: ’’Tycker du i allmänhet att man kan lita på de flesta människor?’’ dividerat med antal som besvarat frågan, i undersökningen Hälsa på lika villkor, Folkhälsomyndigheten.
Av Västmanlands kommuner skiljer sig tilliten åt sig något. Andelen invånare med avsaknad tillit till andra visar att flera kommuner ligger runt samma värde när det kommer till kvinnors och mäns tillit, men att det finns några påtagliga skillnader. Till exempel upplever 36% kvinnor och 37% män i Köping en avsaknad av tillit jämfört med Norberg 23% bland kvinnor och 29% bland män.
Tilliten i allmänhet i Västmanland är lägst i åldersgruppen 18–29 år, cirka 57 %, och ökar sedan i stigande ålder. Äldre har i högre utsträckning tillit till andra än yngre. Andelen med högst tillit är åldersgrupperna 70–84 år samt 85 och äldre, vilket motsvarar cirka 80 % vardera. I Sverige som helhet är det yngre generellt som har en lägre tillit än äldre och som under åren blir sämre. Skillnaderna beror bland annat på vilken utbildningsnivå och inkomstnivå personer har då de med både högre utbildning samt inkomst i genomsnitt har en högre tillit. Andra faktorer som påverkar tilliten är exempelvis vilket födelseland personen har och graden av socialt deltagande. Diagrammet visar även att en större andel män än kvinnor har tillit för de flesta människor i länet.